Kacia är medlem i Belarusan Popular Front (BPF), vilket är ett av de största oppositionspartierna i Vitryssland. Kristdemokraterna har sedan flera år tillbaka stöttat partiet i deras arbete för ett demokratiskt Vitryssland där de mänskliga rättigheterna respekteras.
Efter Sovjetunionens fall blev Vitryssland självständigt och var under ett par korta år en demokratisk republik, fram till att Lukasjenka genomförde en konstitutionell förändring av landets styrelseskick 1996, som innebar en övergång till ett alltmer hårdfört styre.
Vitryssland präglas sedan dess av bristande rättssäkerhet, förenings-, press-, och yttrandefrihet. All den verksamhet som inte är direkt kopplad till staten, eller under statlig kontroll uppfattas som ett hot. Valfusket har varit mycket utbrett under de sista valen, och detta val blev inte annorlunda, vilket flera valobservatörer har vittnat om.
Vitryssland är sig inte likt efter presidentvalet den 19 december. De sista två veckorna har varit en mardröm för det civila samhället. Oliktänkande har utsatts för systematisk förföljelse från regimens representanter. De viktigaste oppositionsledarna sitter fortfarande fängslade vilket gör att den organiserade oppositionen i landet lamslagits. Liksom Kacia, som jag chattar med i konversationen bredvid, så upplever många politiskt aktiva vitryssar en stor hopplöshet och frustration över att samhället gått mycket snabbt bakåt i utvecklingen de sista veckorna.
Stor manifestation
På valnatten skedde den största folkliga manifestationen i Vitryssland på mer än ett decennium. Trots hot från myndigheter och bitande kyla samlades tiotusentals människor på torget för att protestera mot valfusket. Väl på plats utsattes många demonstranter för misshandel, och över 600 personer fick tillbringa julen i fängelse.
Från statlig vitrysk media hävdar man att manifestationen spårade ur och att oroligheterna var så massiva att ingripande med kravallpolis var nödvändig. Demonstranter på plats, liksom oberoende utländsk media, menar i stället att det var mycket uppenbart att den absoluta majoriteten på torget kom med fredliga avsikter.
Polisens specialtrupper och den vitryska säkerhetstjänsten var väl förberedda för eventuella protester på valnatten och som en del i sitt ständiga informationskrig gjorde de allt för att misskreditera oppositionen.
Listor från mobiloperatörer
Efter valnatten har situationen eskalerat. Husrannsakan och förhör har genomförts av säkerhetspolisen KGB hos i princip samtliga vitryska oberoende massmedier och organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i landet.
Regimen har dessutom med hjälp av ny lagstiftning kunnat begära ut listor från mobiloperatörerna på alla abonnemang som befann sig i närheten av torget på valnatten. De som skrivit kritiskt om Lukasjenka, eller antyder att de deltagit i manifestationen, i sin Facebookstatus kan också förvänta sig repressalier i form av fängelsestraff, avstängning från universiteten och liknande.
Mest utsatta är de 22 personer som gripits för ”massoroligheter”, och sitter häktade hos KGB. De riskerar mellan fem och femton års fängelse. Bland dessa fängslade finns fem av oppositionskandidaterna.
”Varken fritt eller rättvist”
Själva valresultatet blir mindre intressant i sammanhanget eftersom de flesta oberoende valobservatörer konstaterat att valet varken var fritt eller rättvist. Även om valrörelsen var ovanligt fri och öppen, visade valdagen och i synnerhet rösträkningen att ingenting har förändrats i Vitryssland.
Regimen hävdar att Lukasjenka fick närmare 80 procent av rösterna, medan oppositionens kandidater skulle ha fått 13 procent sammantaget. Vad det egentliga resultatet blev är det ingen som med säkerhet vet, men det går knappast att med säkerhet hävda att Lukasjenka fick ens en majoritet av rösterna.
Det blåser mycket kalla vindar över Vitryssland, både bildligt och bokstavligt.
Matilda G Stålbert, projekthandläggare Östeuropa, Kristdemokratiskt Internationellt Center